was a German mannerist painter. His name is derived from the birth place of his father, Aachen in Germany. Other variations of the name include Johann von - and - von Achen and various concisions like Janachen, Fanachen, Abak, Jean Dac, Aquano, van Aken etc. Hans von Aachen began painting in Germany as a pupil of the Flemish master E. Jerrigh. He then moved to Italy in 1574 to study further. He toured Rome and Florence, but eventually settled in Venice. He initially became a pupil of Kaspar Rems, but soon decided to develop his own mannerist technique, by studying Tintoretto and Michelangelo's followers. However, during all of his life he was influenced by the style of Bartholomeus Spranger and Hendrick Goltzius who dominated the art scene in Germany at the time. He returned to Germany in 1588 where he became well known as a painter of portraits for noble houses. He painted several works for Duke William V of Bavaria. He married Regina, the daughter of the composer Orlando di Lasso in Munich. In Munich he came into contact with the Imperial Court in Prague. In 1592 he was appointed official painter of Rudolph II, Holy Roman Emperor. However, Von Aachen only moved to Prague in 1601, where he stayed painting commissions from Emperor Rudolph II, and later from Matthias I. Amongst van Aachens pupils were Peter Isaak and Joseph Heinz. His works have been copied by Wolfgang Kilian, Dominicus Custos and Jan Sadeler.   Related Paintings of Hans von Aachen :. | Le jugement de Paris. | Kriegserklarung vor Konstantinopel | Portrait of Joseph Heintz | rape of Proserpine | Holy Roman Emperor |
Related Artists:
CAMPEN, Jacob van
Dutch Baroque Era Painter, 1595-1657 Chief exponent of Classicism in The Netherlands. He studied architecture in Italy and was influenced by the work of Scamozzi and Palladio. With his Coymans House on the Keizersgracht, Amsterdam (1624), he introduced the Palladian style to The Netherlands. His most refined work is the Mauritshuis in The Hague (1633?C5), which has a Palladian plan, elevations featuring a Giant Order of Ionic pilasters set on a plain base, a pedimented central section given little emphasis, and a hipped roof. Much grander is the Town Hall (now Royal Palace), Amsterdam (1648?C55): it has two internal courtyards separated by a huge central hall, façades with two superimposed Giant Orders of pilasters, and a large projecting pedimented central section over which is a domed lantern. His Nieuwe Kerk (New Church), Haarlem (1645?C9), is based on the quincunx plan (essentially a Greek cross within a square), with square Ionic crossing-piers and a groin-vault over the crossing. He was responsible for the Accijnshuis, Amsterdam (1638), the Noordeinde Palace, The Hague (1640), and, with others, the decorations of Post's Huis-den-Bosch, Maarssen, near Utrecht (c.1628).
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
HONDECOETER, Gillis Claesz. d
Dutch painter (b. ca. 1575, Antwerpen, d. 1638, Amsterdam)